Stoppa våldet

NNS deltar tillsammans med flera samordningsförbund i ett regeringsuppdrag med mål att förbättra upptäckten av våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, sexuellt våld samt med att förmedla adekvata insatser mot detta. I uppdraget samverkar NNS med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen.

Styrelsen för Samordningsförbundet Östra Östergötland beslutade under hösten 2021 att ansluta sig till Regeringsuppdraget. Det innebär att under 2022 och 2023 kommer all finansierad personal att utbilda sig och under året påbörja arbetet med att ställa frågor till deltagare utifrån det underlag som NNS (nationella nätverket för samordningsförbund) tagit fram tillsammans med sakkunnig, Anita Kruse.

Regeringsuppdraget handlar om att:

Hitta rutiner och metoder för att upptäcka dels personer som har utsatts för våld, dels personer som utövat våld samt deras eventuella barn, ta fram övergripande information om våld, lagstiftning, skydd och stöd, skapa riktlinjer för att hänvisa de personer som är berörda till socialtjänst, hälso- och sjukvård, rättsväsendet samt övriga aktörer inklusive civilsamhället och stärka stödet till de personalgrupper som arbetar inom ovanstående myndigheter och verksamheter.

Klicka här för att läsa mer : NNS Hemsida

Om våld

Hämtat från förordet till ”Nu har vi kommit över tröskeln” skrivet av Anita Kruse och Carina Eliason.

”Barn, ungdomar och vuxna som utsatts för olika former av våld samt barn och ungdomar som bevittnat/upplevt våld under sin barndom utgör en riskgrupp för att utveckla psykisk och fysisk ohälsa i anslutning till våldet och/eller senare i livet. I många fall har de olika kontakter med hälso- och sjukvården i form av verksamheter som t.ex. barnhälsovård och mödrahälsovård, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin, akutmottagningar, vuxenpsykiatrin, vårdcentraler och gynmottagningar.

Våldsutsatta söker ofta hälso- och sjukvård för diffusa fysiska och psykiska symtom, men i många fall kommer varken personalen eller patienten själv till insikt om grunden till patientens ohälsa därför att hälso- och sjukvården oftast inte ställer rutinmässiga frågor om våld. Detta faktum ökar både patientens och närståendes lidande, därutöver tillkommer stora ekonomiska konsekvenser för den enskilde och för samhället t.ex. i form av sjukskrivningar. Barn och ungdomar som bevittnat/upplevt våld under sin barndom/uppväxt utgör även en riskgrupp för att själva utsättas för direkt våld både före och efter 18 års ålder. Den yttersta konsekvensen av att utsättas för våld är död.”

Våld kan förekomma i olika former:

Fysiskt våld - Örfilar, dra i håret, knuffa, hålla fast, sparkar, slag mot kroppen, stryptag med mera.

Psykiskt våld - Hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord. Här ingår även latent våld det vill säga att leva med risken för nytt våld.

Sexuellt våld - Påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt.

Materiellt våld - Förstöra inredning, dagböcker, foton med mera.

Ekonomiskt våld - Tvingas skriva under handlingar, att inte få förfoga över egen ekonomi.

Försummelse - kan gälla barn, äldre och personer med funktionsnedsättning och handlar om att medvetet ge felaktig medicinering, bristande hygien, lämnas utan tillsyn med mera.

Våld mot husdjur.


Här finns stöd att få

  • 112 För sjukvårdsrådgivning vid omedelbar fara
  • 1177 Kvinnofridslinjen - här finns tolk 020-50 50 50
  • Besök 1177.se för mer information om våld i nära relationer. https://kvinnojourenonline.se/
  • Frideborg: 011-15 54 69 (för både vuxna och barn som lever/har levt med våld i nära relation).
  • Terrafem: 020-52 10 10 Stödtelefon för kvinnor med utländsk härkomst.
  • Preventell: 020-66 77 88 Hjälplinjen vid oönskad sexualitet.
  • Mansjouren: 08-30 30 20 samtalsstöd för män om relationer
  • Brottsofferjouren: 116 006
  • Polisen Östergötland: 114 14
  • https://kvinnojourenonline.se/
  • Välj att sluta, nationell linje 020-555 666 Telefonlinjen för dig som riskerar att skada den du älskar

Allmän information

Om det visar sig att det förekommer våld i nära relation fråga alltid om det finns BARN i hemmet. Vid misstanke om att barn utsatts för/ bevittnat våld ska en anmälan göras till socialtjänsten i den kommun där du bor. Tänk på att inte informera barnets vårdnadshavare när din anmälan rör misstänkt brott mot barn.


Vad bör anmälan enligt kap.14 1 § Socialtjänstlagen innehålla?
Barnets namn, adress, personnummer samt kontaktuppgifter till vårdnadshavare.Anledningen till att anmälan görs! Beskriv vad ni har sett och hört och vad som föranleder oro för barnet. Det kan vara vilka av barnets behov som misstänks försummas, misstanke om fysiskt, psykiskt våld, sexuella övergrepp. Beskriv också om du har träffat barnet, när, var, vad barnet har uppvisat för beteende, känslomässiga reaktioner och/eller vad barnet har sagt. Under hur lång tid har oron för barnet funnits. Tid och plats bör redovisas när dessa iakttagelser skett. Finns det enligt er uppfattning akut fara för barnet. Har vårdnadshavare informerats om anmälan. Har barnet informerats om anmälan. Har konsultation skett med socialtjänsten, i så fall namn och kontaktuppgifter till den socialsekreteraren. Beskriv också vad som framkom i det samtalet. Namn och kontaktuppgifter till den som lämnat anmälan, (telefonnummer, befattning, adress samt namn och kontaktuppgifter till ansvarig chef). Som professionell kan du inte vara anonym då du gör en anmälan. Kom överens inom arbetsplatsen om vem som skriver under anmälan. Ett alternativ kan vara att den som initierat anmälan samt ansvarig chef skriver under anmälan. Du kan med fördel använda förtryckt anmälningsblankett som bifogas!

  • Anmäl via kontaktcenter: ring 011-15 00 00 Anmäl via e-tjänst "Oro för barn"
  • Barnskyddsteamet Kontakta för konsultation vardagar klockan 08.00–15.00. Du hittar numret till dagens kontaktperson på JourLisa. Du kan också ringa växeln och begära ”Barnskyddsteamet
  • NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid, är Sveriges nationella kunskaps- och resurscentrum för frågor om våld i nära relation. www.nck.uu.se
  • Kvinnohälsan: 010-105 91 70 Norrköping, Finspång, Kolmården, Valdemarsvik, Söderköping
  • Socialjouren nås i samtliga kommuner efter kontorstid och på helger samt röda dagar på Norrköpings socialjour 011-15 22 83

För barn och unga

  • Bris 116 111 www.bris.se
  • Kärleken är fri Stödchatt för unga utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. www.karlekenarfri.se
  • Knas hemma: 010-703 09 09 För unga i åldrarna ca 13-30 år, som antingen bor i eller har bott i familjehem, HVB eller annat boende för samhällsplacerade barn eller unga.
  • Frideborg: 011-15 54 69 Norrköping. Samtalsstöd för barn och unga 4–25 år
  • NNS folder: "Alla har rätt att få en uppväxt utan våld"

Kommuner

Norrköpings kommun:

  • Frideborgs skyddade boende: 011-15 00 00
  • Tantjouren: 0720-45 45 61
  • Frideborg stödsamtal: 011-15 54 69
  • Socialtjänsten, mottagning: 011-15 00 00
  • Socialtjänsten, socialjour: 011-15 22 83


Finspångs kommun:

  • Socialtjänsten: 0122-850 00(mottagningstelefon) vardagar på kontorstid. Socialjouren i Norrköping övrig tid.
  • Relationsvåldsteamet: 0122-850 00
  • Äldre lots: 0122-853 82


Söderköpings kommun:

  • Socialtjänsten: 0121-182 39 (mottagningstelefon) vardagar på kontorstid. Socialjouren i Norrköping övrig tid.


Valdemarsviks kommun:

  • Socialtjänsten: 0123-191 00 (mottagningstelefon) vardagar på kontorstid. Socialjouren i Norrköping övrig tid.